September 19, 2009


17 september 2009
Hej! Tack för en väldigt fin men väldigt sorglig dag, den här dikten av Pär Lagerkvist läste jag när Daniel gått bort. Många av hans dikter stämmer in på Daniel. Ni får gärna lägga upp den på aportraitofdaniel-sidan.
Kram från
Kristina Cedrins
Arkitekt SAR/MSA




Ingen hand är så tom som min,
intet hjärta så öde.
Trädde någon i mina gårdar in,
han trodde sig stå bland de döde.

Ensam går jag på en förtorkad mark,
längtar bort från mitt hjärta.
Ingen storm blåser tung och stark,
liten och tom är min smärta.

Vissna örter stå vid min fot,
ljumma vindar mig följa.
Intet rusar mitt bröst emot
med hög och skälvande bölja.

Var afton jag lutar mitt huvud trött
mot trädens kraftlösa stammar.
Alla mina vägar har jag förnött,
deras stoft över örterna dammar.

En gång skall jag lämna den mark mig livet gav,
lämna de öde gårdar.
En längtan till dödens dånande hav
jag djupt i mitt hjärta vårdar.